fbpx

Månadens föremål, februari 2017
Monogram som berättar en historia

Ett litet nätt fint mässingsstrykjärn med lod i järn. Lodet som ligger inuti strykjärnet värmdes upp vid elden innan det lades in i strykjärnet. Det finns några liknande strykjärn i Västergötlands museums samlingar. Det som gör detta strykjärn så speciellt är att det är märkt AMSS 1790. Genom märkningen SS blir det tydligt att det varit en man som ägt strykjärnet eftersom efternamn under 1700-talet bestämdes utefter faderns namn sammansatt med antingen son eller dotter. Kanske har han hetat Svenson eller Sverkerson. Strykjärnet har alltså sannolikt ägts och brukats av en manlig skräddare i slutet av 1700-talet.

Idag ses strykjärn, sömnad och klädvård som något kvinnligt. Men fram till 1800-talet var det män som arbetade som skräddare. Skrädderi var en del av skråorganisationen för att kunna ha kontroll över vilka som fick utbilda sig till skräddare och för att bestämma vilka priser som skulle gälla vid beställning av klädedräkter. Det var enbart pojkar som hade möjlighet att bli lärlingar hos mästarskräddaren, för att själva kunna lära sig hantverket. Skrädderiet lärdes alltså ut genom praktiskt arbete. Mästaren höll sin kunskap hemlig på så vis att det inte fanns någon direkt litteratur om skrädderiarbete på 1700-talet. Det var först på 1800-talet som det började komma mer mönsterritningar av kläder.

Genom modeförändringen runt sekelskiftet 1700-1800 blev det lättare för kvinnorna i hemmen att själva sy kläderna. Från att ha varit väldigt figurnära dräkter till att bli enklare, rakare klänningar för kvinnorna, krävdes inte längre samma yrkesskicklighet för att sy kläderna. Kappor, rockar och herrkläder fortsatte dock att sys av manliga skräddare. Framåt slutet av 1800-talet var det dock fortfarande många manliga skräddare som sydde kvinnodräkter. År 1846 fick kvinnor rätt att utöva hantverksyrken i Sverige. Innan dess ansågs inte kvinnornas sömnad som något hantverk. Idag har både kvinnor och män möjlighet att utbilda sig till skräddare och sömmerska.

Therese Holmgren


Publicerad 1 februari