Korsvirke förknippar vi i Sverige mest med Skåne och andra länder. Men även i Västergötland finns korsvirkeshus, om än väldigt få. På den årliga konferensen för det internationella nätverket för byggnadsarkeologer, Arbeitskreis für Hausforschung, i Nürnberg 1-4 oktober 2017 presenterade Västergötlands museums antikvarie Robin Gullbrandsson några västgötska korsvirkeshus under rubriken ”Staatlicher Musterbau ohne Nachfolge?” (Statligt mönsterbygge utan efterföljare?).

Den mest kända västgötska byggnaden i denna stil är den stora korsvirkeslogen från 1761 på Läckö kungsgård, vilken nog alla som åkt till Läckö slott lagt märke till. Mindre känd är Kungsvillan på Karlsborgs fästning från 1823, den ser heller inte ut som ett korsvirkeshus eftersom stommen redan från början kläddes med målad träpanel.

Korsvirkeshus med fyllningar av tegel eller lera är en virkessnål konstruktion och uppmuntrades av staten under 1700- och 1800-talen eftersom skogsbristen i stora delar av landet var stor. Virke behövdes till gruvnäring, järnbruk och flotta och var även en viktig exportvara. Men de västgötska bönderna höll sig hellre till sina gamla traditionella konstruktioner som knuttimring och skiftesverk. Korsvirkeshus kom bara att byggas på ett fåtal gods och statliga egendomar.

Publicerad 5 oktober