Huset är byggt i slutet av 1700-talet och var då ryttartorp under Enebacken i Holmestads socken öster om Götene. I Indel­nings­verket tillhörde torpet Vadsbo Compani av Vest­göta Kaval­leri-Regemente, som efter 1811 föränd­ra­­des till infanteri. Soldattorp byggdes inte efter några typ­rit­ning­ar utan efter ”hwar och en Pro­vincies Egenskap och Bruk.” De var oftast knut­timrade enkelstugor, dvs med en förstuga, boningsrum och en kammare eller bod. Ryttartorpet flyttades till Fornbyn 1949.

Bakgrund

Det ryttartorp som nu är placerad i Fornbyn är ett av cirka 30 000 liknande torp som tillkom i samband med Karl XI:s införande 1682 av indelningsverket 1682. Detta innebar att varje landskap eller län åtog sig att utrusta ett regemente om 1 200 man. Två eller flera gårdar skulle tillsammans bilda en rote, och rekrytera och försörja en soldat. Den indelte soldaten skulle ha en bostad med tillhörande markbit. Tanken med indelningsverket var att det skulle skapa slagkraftiga och lätt mobiliserade truppstyrkor och systemet kom att vara i omkring 200 år, fram till år 1901.

År 1695 stadfästes att Skaraborg skulle ha ett indelt kavalleri i Skaraborg och ryttartorpet från Holmestad fick en bofast ryttare från Vadsbo kompani av Västgöta regemente. År 1811 övergick Vadsbo kompani från kavalleri till infanteri.

På ryttartorpet kunde man ursprungligen vid den sydöstra sidan av byggnaden observera en upphängd soldattavla, som då torpet stod på sin ursprungliga plats varit riktad mot den lilla väg som passerade byggnaden. Denna soldattavla skulle ge förbivandrade vägfarare som passerade torpet informationen av att i denna byggnad så bodde det en soldat, och som – för specifikt ryttartorpet från Holmestad som nu står i Fornbyn – likväl informationen att soldaten i torpet tillhörde Västgöta Regemente med nr: 13.

Torpets siste ägare var en korpral vid namn Gustav Linus Lindgren (f. 1866). Han tjänstgjorde som soldat nr: 13 från Västgöta regemente vid Vadsbo kompani i Holmestad socken från år 1887 fram till sitt avsked år 1927, det vill säga en tjänstgöringstid på 40 år.

Flytten till Skara

Tanken att Fornbyn skulle anskaffa, iståndsätta och bevara ett gammalt ryttartorp togs upp 1942 av Georg Borg under ett möte med Västgöta regementes kamratförening.  Tillsammans med kamratföreningens ordförande överste af Sandeberg lyckades Borg genomföra idén och 1946 inköptes det gamla torpet Linden i Holmestad. Det skulle dröja fram till oktober 1948 innan man fick bygglov och kunde flytta torpet till Fornbyn.

Det Kungliga Västgöta regemente hade efter beslut lagts ner 1928. Vid återuppbyggnaden av det gamla regementets ryttartorp beslutade underofficerkåren att bevara minnet av det nedlagda regementet genom att skicka en rad gåvor till fornminnesföreningen som skulle användas i ryttartorpet då det stod klart i Fornbyn. Bland annat skänktes en rad möbler, tavlor och böcker, där villkoret för gåvan var att föremålen skulle vårdas och tas om hand väl och ”när utrymme därför finnas, uppställas ordnas såsom ett Kungl. Västgöta regementes underofficerares rum”. Dessutom förbehöll sig Västgöta regemente rätten att ifall detta skulle återuppstå igen skulle samtliga föremål återlämnas till Västgöta regementes underofficerkår om så krävdes.

Året efter bygglovet – 1949 – kom ryttartorpet äntligen till Fornbyn och redo att återuppföras. Vid uppförandet av torpet fanns önskemål om att ta hänsyn till att restaurera det till ursprungligt skick, bland annat ska man ha ”blottat den del av det gamla golvet, och likaså har man tagit bort en bakhäll av gjutjärn och i stället låtit den ursprungliga regelhällen komma fram”. Ryttartorpet har utrustats med en rad husgeråd, möbler och vapen från museets samt gåvor från enskilda, med målet att ge en fullständig bild av torpet såsom det en gång såg ut.

Projektet blev färdigt först år 1950 och ska ha kostat omkring 4 300 kronor med inventarier och allt. Det var långt över de 1 000 kronor man hade beräknat att det skulle kosta 1942.