Ryttartorpet Liden under Enebacken i Holmestads socken öster om Götene byggdes i slutet av 1700-talet. I indelningsverket tillhörde det nr 13 Vadsbo Compani av Vestgöta Kavalleri-Regemente, som år 1811 förändrades till infanteri. Torpets siste soldat var korpral Gustav Linus Lindgren (1866–1934). Han tjänstgjorde som soldat från år1887 fram till sitt avsked år 1927, det blev en tjänstgöringstid på 40 år! Ryttartorpet flyttades till Fornbyn 1949.
Lokalt byggnadsskick
Indelningsverket med rotevis indelta soldater var stommen i den svenska armén från slutet av 1600-talet fram till värnplikten infördes i början av 1900-talet. Två eller flera gårdar bildade tillsammans en rote som rekryterade och försörjde en soldat. Den indelte soldaten skulle ha en bostad med tillhörande markbit. Tanken med indelningsverket var att skapa slagkraftiga och lättmobiliserade truppstyrkor och systemet kom att bestå i drygt 200 år, fram till år 1901.
Soldattorpen byggdes inte efter några typritningar utan efter ”hwar och en Provincies Egenskap och Bruk”. De var oftast knuttimrade enkelstugor med en förstuga, boningsrum och en kammare eller bod. Ett undantag var Kinnekulle, där det naturliga byggnadsmaterialet var kalksten. Soldattorpen var normalt försedda med en tavla eller sköld med angivande av regements- och kompanitillhörighet samt ett nummer, men det bruket förekom inte på Västgöta Regemente.
Blixtnedslaget den 14 juli 1792
Det var en sommardag den 14 juli 1792, klockan var omkring två. Vädret var torrt och varmt och familjen Skarp kunde från sitt soldattorp i Holmestad se hur svarta moln hastigt börjat bildas på himlen. Kort därpå följde ett intensivt åskoväder med blandat regn och hagel. Inom loppet av ungefär 1 ½ timme hade ovädret förorsakat kraftiga skador i ryttartorpets omgivning med översvämningar och nedfallna träd.
Ryttaren Johan Skarp (1766–1849) och hans hustru Brita Svensdotter var hemma i torpet tillsammans med ytterligare sex personer. Skarp var nygift och nyligen antagen som soldat, så kanske de övriga i torpet var den tidigare soldatens familj. I samband med ovädret hade också en 19-årig lillpiga Lena sökt skydd i stugan. Pigan Lena stod vid spisen när blixten slog ned i skorstenen. Skorsten och spis förstördes, brädgolvet revs upp, dörrfodret med spikar rycktes loss, en fönsterruta krossades. Utöver skadorna på ryttartorpets inredning, berättas att hela byggnaden fylldes med svavelluktande rök. Pigan Lena dog och Johan Skarps hustru slogs omkull och blev medvetslös, men återfick så småningom sansen. Blixtnedslaget den 14 juli 1792 i ryttartorpet Liden har beskrivits såväl i dåtida tidningar som i sentida press.
Flyttningen till Skara
Tanken på att Fornbyn skulle anskaffa, iståndsätta och bevara ett gammalt ryttartorp togs upp 1942 av Georg Borg under ett möte med Västgöta Regementes kamratförening. Tillsammans med kamratföreningens ordförande överste Fredrik af Sandeberg lyckades Borg få gehör för idén och 1946 inköptes det tidigare soldattorpet Liden under Enebacken i Holmestad. Det skulle dröja till oktober 1948 innan man fick bygglov och kunde flytta torpstugan till Fornbyn.
Västgöta Regemente hade lagts ner 1928. Inför återuppbyggnaden av ryttartorpet beslöt underofficerskåren att hedra minnet av sitt regemente genom gåvor till inredning av ryttartorpet.
Vid uppförandet av torpet i Fornbyn fanns önskemål om att restaurera det till ursprungligt skick, bland annat ska man ha »blottat en del av det gamla golvet, och likaså har man tagit bort en bakhäll av gjutjärn och i stället låtit den ursprungliga hällen komma fram«. Ryttartorpet i Fornbyn invigdes 1950. Kostnaden för flyttning och inredning blev omkring 4 300 kronor, allt bekostat av Västgöta Regementes kamratförening.
Huset är knuttimrat med utskjutande knutar och klätt med en faluröd locklistpanel. Till skillnad från de flesta andra bostadshus i Fornbyn har stugan (rummet) i detta hus ett plant innertak, vilket medför att det finns en låg vind ovanpå rummet. Denna nås från en stege i boden. I stugan finns en stor öppen spis med bakugn, men bara två fönster – husets baksida saknar helt ljusinsläpp. Yttertaket är ett åstak, idag täckt av ett äldre handslaget enkupigt tegel på råspånt med underlagspapp – de breda vindskivorna antyder ett torvtak, vilket huset också hade fram till 1990-talet. Skorstenen är en hallaskorsten av kalkstensskivor. Till ryttartorpet hörde till nyligen en liten trädgård inhägnad av en gärdesgård.
Texten är hämtad ur ”Utomhus. Fornbyn i Skara och andra friluftsmuseer” (2022). Skara: Västergötlands Fornminnesförening.