Lucka 8

dot
Blir det snö till jul?
Varje år spår meteorologerna svaret på frågan huruvida snön kommer att ligga vit på julafton eller inte.

Även om julsnön inte alltid varit huvudfokus så har människor försökt förutspå vädret i alla tider. Ryggfenan på abborrar, maginnehållet hos renar, färgen på månen och mängden rönnbär påstås alla kunna förutspå framtidens väderlek. Under 1700-talet samsades denna folktro med vetenskapliga metoder och det var först på 1800-talet som processen att spå väder blev helt vetenskapligt underbyggd och 1850 hade Sverige ett rikstäckande nät av cirka 100 väderobservatörer.

1965 axlade bröderna Allan och Sven Gustafsson uppdraget som väderobservatörer i Västerplana på Kinnekulle. Det huvudsakliga verktyget för en observatör var den vita termometerburen – en trälåda med välventilerade väggar, uppsatt på en hög ställning. Här fanns alla instrument som behövdes för att avläsa temperatur, luftfuktighet och lufttryck. I Västerplana står den vita termometerburen fortfarande kvar.

Bröderna Gustafsson var flitiga observatörer och läste av väderförhållanden var fjärde timma dag in och dag ut. De omständliga avläsningarna skrevs ner i en loggbok som alltid låg framme i bostadshuset. Det sägs att en dag när loggböckerna tagit slut satte sig Sven på sin cykel och trampade tur och retur till Såtenäs för att hämta nya– en tur på omkring 11 mil. Bröderna Gustafsson missade aldrig en enda inrapportering och efter 25 år av idogt arbete tilldelades de guldmedalj för sina gärningar.

Idag spår SMHI vädret med superdatorer och satellitteknik men trots det finns det cirka 500 manuella väderstationer kvar i Sverige.

Är man kritisk till modern teknik så kan novembervädret enligt Bondepraktikan spås så här: När bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mera snö än köld, är det vitt bebådas mera köld än snö.