Lucka 10

dot
När Djävulen tog in på Gästgiveriet i Västerplana
Att resa har under historien inte alltid varit enkelt. För det mesta har det skett till fots och att gå från Göteborg till Stockholm tar 100 timmar, om man svänger vänster vid Hallsberg.

Fram till 1500-talet var det bara kungen som kunde kräva mat och logi vart än han reste – vanligt folk fick tigga. Men 1561 utfärdade kung Erik XIV en stadga som gav varje härad i landet skyldighet att hålla tavernor med mat, dryck, stallplats och djurfoder.

På 1600-talet utökades stadgan till att gästgiverier skulle finnas så tätt som med ett avstånd av en och en halv mil. Problemet var dock att milen var olika långa i de olika landskapen. Detta ledde att man var tvungen att standardisera distansen mil som nu blev enhetlig i hela landet.

Nu etablerades system för hästar där resande kunde plocka upp en häst vid ett gästgiveri och byta ut en trött häst vid ett annat. Mat och logi hade dock inte följt samma utveckling utan resande fick i regel sova hemma hos de som skötte hästarna och äta det som stod på bordet.

Först på 1700-talet kom gästgiveriförordningar som krävde särskilda gästrum och matsalar. Med utökat resande blev systemet med lånehästar mer och mer problematiskt. Hästarna som användes i lantbruket om dagarna orkade oftast bara ta resande till nästa gästgiveri, där nästa utmattade häst fick ta vid. Ofta följde bönderna med till nästa gästgiveri för att kunna få hem sina hästar igen. Det finns dock berättelser om fisförnäma resenärer som vägrade ha med bonden i släden och denne fick därför springa bakom ekipaget.

Gästgiveriet i Västerplana omnämns för förstag gången 1685 medan huset som står där idag är från 1880-talet. Ibland kunde det vara ett 20-tal personer som övernattade i gästgivargården och det både åts och dracks i kopiösa mängder.

Det var under en sådan blöt afton en vinterkväll som en resenär i fyllan och villan tog en brödskiva och doppade i spriten och med hög röst åkallade djävulen. Det berättas att det blev helt tyst och hur övriga gäster hör hur en vagn kör in på gården – steg hördes och entrédörren öppnades. Gästerna såg ingen komma in men hörde tydliga steg och mannen med brännvinsbrödet föll livlös ner på golvet.
”Dä va Guss straff, dä va djävulen som kom å hämta´n”, sa de skräckslagna gästerna.