Sveriges äldsta bibliotek
Enligt legenden var det lilla stallet där Jesusbarnet föddes snart fullt med både herdar, djur och visa män. Hur de visa männen blev så visa vet alla som minns tiden innan Google – de gick så klart till biblioteket.
Redan långt innan tiden för Jesus födelse fanns det bibliotek i delar av det som kallas Mellersta Östern, där biblioteket i Alexandria kanske har kommit att bli det mest kända. Även om de första biblioteken i huvudsak var mer arkiv av olika slag än vad de var bibliotek så fanns det ändå ett fåtal texter av skönlitterär natur. I områdena kring Mesopotamien har man dock haft ett försprång med nästan 5000 år gentemot Skandinavien, och lagom till att människor började bli bofasta i Sverige var skriftspråket redan i full gång i den bördiga halvmånen. Då är det kanske inte så konstigt att det första egentliga biblioteket inte dyker upp i Sverige förrän på 1700-talet!
Precis som i Mesopotamien fanns det arkiv i Sverige långt innan det, men om gemene man ville bli vis nog att gå på Jesus födelsedagskalas fick denne vänta till 1700-talet då lånebiblioteken dyker upp i Sverige. Ett av de allra första byggs i Skara år 1740.
Från början var biblioteket en mindre stenbyggnad som samlade de boksamlingar som fanns spridda mellan Skaras offentliga byggnader. Denna byggnad stod sig i över 100 år tills arkitekten J.F. Åbom, som gjort sig känd för Berns salonger och Hotell Rydberg i Stockholm, fick i uppdrag att rita det nya bibliotekshuset. Huset som stod färdigt 1858 anses än idag vara ett av stadens vackraste men vid invigningen hölls ingen ceremoni och lokaltidningen skrev endast ett par ord om det nyöppnade biblioteket. Huset hade utöver bibliotek plats för historiska samlingar, tjänsterum för biskopen, undervisningslokaler, laboratorier, ateljé, butikslokaler och tjänstebostad för vaktmästaren. Trots sina stora lokaler kunde inte biblioteket rymma den växande boksamlingen som stuvats in i varje ledig vrå. Vid ett tillfälle fick till och med det gamla badhusets bassäng agera bokhylla. På 1980-talet löste man problemet med att bygga ett nytt bibliotek tvärs över gatan.
Idag har det gamla biblioteket slutit cirkeln och har åter igen blivit arkiv som sina mesopotamiska föregångare. Här finns den så kallade Forskaravdelningen som är öppen för både hembygdsforskare, släktforskare och internationella forskarlag. Den klassiska biblioteksinredningen finns kvar och i samlingarna finns till exempel några av Sveriges äldsta böcker och krigsbyten från 30-åriga kriget.
