fbpx
Lucka 24

dot
En jordisk familj i ett jordiskt hus
Ute är det bitande kallt, kallare än vad det varit på länge. Det spelar dock ingen roll hur kallt det är – djuren i ladugården måste ändå utfodras. Det ligger på faderns lott att ta hand om djuren. Det är ett tungt jobb – ett tungt jobb som aldrig tar slut. På hans kraftiga händer har naglarna nötts korta och fårorna djupa av det hårda arbetet. Idag har han dock fått hjälp av sin äldsta son.

De unga pojkarna är nästan jämngamla, bara året skiljer dom åt. Vem som är äldst av de två sönerna syns på deras kläder. Den vänstra pojkens skjorta buktar ut av alla lager av ylle och undertröjor. Han har, precis som sin far, klätt sig i tjocka lager för att skydda sig mot den bitande kylan i ladugården. Hans kläder ser nästan uppblåsta ut jämte sin brors slätstickade pullover, för att inte tala om sina systrars kortärmade bomullsklänningar.

Men varför har döttrarna fina klänningar på sig mitt i vintern? Julgranen berättar att det är jul och de fina klänningarna att det är julafton – julaftonskvällen 1939. I dag vet vi vad det skulle komma att betyda, men det vet inte den lilla familjen – inte än. De kommande åren ska bli påfrestande – vintrarna kallare, mängden mat på tallriken mindre och hotet om krig ständigt närvarande.

Men idag är det julafton, idag är de tillsammans. Den äldste sonen har fått ett munspel, den yngre en liten brandstation i plåt. Snart fylls huset av trevande försök till munspelsmusik och utryckningar till små, fiktiva eldsvådor.

På den nya radion rattar fadern in kvällens sändning, precis som otaliga personer kommer göra efter honom. Programmen kommer förändras och radion ge plats för tv:n. Men det är inte vad som spelas på radion eller visas på tv:n som är det viktiga – det är de som samlats omkring den. Oavsett om kriget hägrar, kylan biter eller arbetet sliter så handlar julen om att finna trygghet och gemenskap hos familj släkt och vänner – just när tillvaron är som mörkast.

Trots att årets julkalender har letat efter det som dolt sig i detaljerna är det ändå den stora bilden som räknas – en god jul till alla!

Tack för att du följt med oss på den här resan genom historiens många skrymslen och vrår. God Jul och Gott Nytt År önskar vi på Västergötlands museum!