Arkeologi i vid mening har gjorts från Västergötlands museum i runt 100 år. En betydande del är idag exploateringsarkeologi. För 40- till 50 år sedan ökade markexploateringar i Skaraborg. Allt fler fornlämningar berördes av hus-, industri- och vägbyggnation. Den arkeologiska undersökningsverksamheten ökade och byggdes successivt upp. Det innebär att vi utför arkeologiska uppdrag mot betalning. De arbetena följer samhällets konjunkturer. De som varit med länge har upplevt byggboom på 1980-talet i våra stadskärnor. Då gjordes större utgrävningar gjordes i t.ex. Skara som gav kunskap till t.ex. utställningen Skara i medeltid. Vägbyggen och större planarbeten i kommuner har också lett till undersökningar, i t.ex. Skövde, Falköping och utmed väg 26, 49 och på senare år E20. Under byggboom i början av 2000-talet var vi flera arkeologer än idag.
Antikvarier i första hand
Vi som nu arbetar med arkeologiska uppdrag är två förste antikvarier/arkeologer samt en osteolog och tillika arkeolog. Vi har god vana vid arkeologiska förstudier, utredningar i olika steg samt förundersökningar och undersökningar. Det gäller även projekthantering såväl som den logistik som krävs för att lösa uppgiften. Men vi väljer inte var vi ska gräva. Det styrs av både regelverk, myndigheter och samhällsutveckling. Enkelt uttryckt gör vi inte arkeologi på fältet för att det är kul. Vi gräver för att det bedömts som nödvändigt. Vi skall först och främst vara goda antikvarier som i första hand ska skydda och bevara. Så säger lagen.
Världens äldsta skyddslag
För oss alla i samhället gäller en viktig regel: den första paragrafen i Kulturmiljölagen (raa.se). I lagen ges bestämmelser som skall skydda och bevara utvalda delar av kulturarvet. Ur ett antikvariskt synsätt ska vi helst låta lämningar vara ifred. Det går faktiskt att beforska dem ändå, på liknande sätt som arkeologer gjorde då uttrycket började användas för 350 år sedan. Men vår lagstiftning är faktiskt äldre än så!
Det är världens äldsta skyddslag för fornminnen. Den är från 1660-talets stormaktstid. Att man länge tagit bevarande på allvar kan speglas genom historien på olika sätt. T.ex. dömdes soldaten Kjell från Lundby utanför Axvall till sex månaders fängelse år 1876 för ”fornfynds förtigande”. Det ska tolkas som att han olovligen grävt i eller hittat en fornlämning utan att meddela det här till myndigheterna.
Den dubbla rollen: antikvarie eller utgrävare?
Men det går inte alltid att leva upp till det. Ibland måste fornlämningar tas bort.
Antikvariskt medvetna arkeologer har därför en dubbel roll. I första hand skall vi svara upp till att skydda och bevara. Om det inte går för sig kan vi få bidra till att ta bort t.ex. en fornlämning. Då måste vi släppa den bevarande rollen och bli den som ”förstör” en lämning på ett mycket kontrollerat sätt. Genom att undersöka, gräva ut, dokumentera, beskriva och berätta om det som tas bort bevaras det på ett annat sätt som en ersättning för det som fanns. Museet lämnar varje år in en intresseanmälan om att få utföra arkeologiska uppdrag till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen är den myndighet som fördelar arkeologiska uppdrag. Där fungerar vi som ett företag bland många som anmält intresse att utföra arkeologiska uppdrag i länet. Mer sällan efterfrågas idag vår kompetens eller synpunkter på att bevara lämningar för framtiden. Det har istället blivit myndigheternas ansvar. Museet är inte en myndighet som beslutar om fornlämningar eller kulturmiljöer.
Arkeologi mot arvode – hur går det till?
Bakgrunden till arkeologiska uppdrag är att en myndighet, en kommun, ett företag eller privatperson lämnat in en ansökan om att få göra åtgärder där det finns fornlämningar. Eller så finns där inga och kunskapsläget kan behöva utredas närmare. Ansökningar som de lämnas till Länsstyrelsen. De leder till frågor som kan komma lösas genom arkeologiska uppdrag av olika slag. Det kan leda till flera olika steg som görs på en och samma plats. Ibland kan det vara en lång väg att gå i en process som kan ta flera år innan det ens blir tal om en utgrävning.
- Förstudier: att t.ex. samla ihop data och att integrera kunskapen om lämningar i planarbete. Det kan t.ex. innebära att samla ihop uppgifter ur fornlämningsarkiv, samlingar, kartarkiv m.m.
- Utredningar: att söka och finna fornlämningar. Utredningar kan ske i två steg det end kan beskrivas som en inventering i arkiv och ute i på fältet. Ett senare steg kan vara att genom utredningsgrävning söka efter fornminnen.
- Förundersökningar: innebär att avgränsa fornlämningar och att beskriva dem mer detaljerat. Det kan ses som en signal på att myndigheterna är beredda att låta ta bort dem med en…
- Undersökning: som innebär att en fornlämning undersöks och tas bort. I en del särskilda fall kan beslut fattas om att schaktkontroll kan göras som ett slags undersökning. Det innebär att vi följer arbetsföretaget genom en särskilt känslig sträcka eller del av ett fornlämningsområde. Arbetsuppgifter och uppdrag resulterar i stort sett alltid i rapporter och uppdateringar av fornlämningsregister.
Vad vi kan göra
I varje enskilt arkeologiskt uppdrag bestämmer Länsstyrelsen vilket företag som är lämpligt att göra en undersökning med vetenskapligt god kvalitet och till en rimlig kostnad. De uppdragen ska fördelas genom direktval eller ett anbudsförfarande. Vår inriktning är de mindre uppdragen som fördelas genom direktval. Hit hör schaktövervakningar som kanske görs under en arbetsdag men också undersökningar över 2-3 veckor. Men vi också har medverkat i större projekt som hanterats av andra aktörer i regionen. Vi utför i en del fall även utredningar som beställts direkt av företag som vill veta mer om fornlämningsläget i ett speciellt område. Vi kan också mot kostnad åta oss att markera lämningar i samband med t.ex. avverkning eller lämna synpunkter på skyddszoner m.m. Det är mer kulturmiljövård än att gräva ut. Våra större kunder har t.ex. varit statliga Trafikverket med arbeten inför utbyggnad av E20 samt väg 26 och 49, kommuner i Skaraborg eller infrastruktursatsningar där Vattenfall verkat i vår del av Västergötland.
Att få reda på mer
Undersöknings- eller uppdragsverksamheten har begränsade möjligheter att besvara frågor om fornlämningar eller föremål. Men för den som vill veta mer har museet andra resurser, men genom att besöka Fornsök så har du möjligheter att leta reda på mer fornlämningsinformation och/eller arkeologiska rapporter från Skaraborg – Västergötland. För den som vill veta mer om den arkeologi som gjorts från museet finns vårt arkiv med rapporter och beskrivningar. Arkeologi finns också i våra samlingar. Här samlas t.ex. material från grävningar i vårt upptagningsområde. Annan arkeologisk verksamhet har varit forsknings- och förmedlingsinriktad (t.ex. Varnhem/Kata gård). Även om Lantmäteriets historiska kartor är en tjänst som snarare rör landskap än arkeologi så är det bra tips för den som är intresserad av det äldre kulturlandskapet i kartornas värld. Länsstyrelsen i Västra Götalands Informationskarta har många användbara kartskikt, bl.a. den s.k. ”Häradskartan” från sent 1800-tal, plus fornlämningar och de platser som grävts i Västgötastäder.
