Kætill gærði sten þennsi æftiR Katu konu sina systur þorils

”Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru Torgils syster” – så står det ristat med runor på den vackra gravhällen från Varnhem. Stenen med korset och runristningen togs tillvara redan år 1884 i parken sydost om Varnhems klosterkyrka, norr om den då okända ruinen av en kyrkogrund från 1000-talet. I ett brev från A. P Ljungqvist till antikvarien Oscar Montelius i Stockholm, författat 24 november 1884, kan vi läsa att Ljungqvist ”…strax under jordytan påträffat en märkvärdig sten…”. Han skriver vidare att stenen låg på plats ”…med rättsidan upp när den hittades…” och att det fanns   ”…hufvudskålar av fullvuxna menniskor…” i närheten. Han drar därför slutsatsen att detta är en begravningsplats av något slag. För att stenen inte ska bli skadad tar han med den hem och vill nu höra vad antikvarie Montelius tycker att han ska göra. Tack vare denna insiktsfulla upphittare så finns den runristade gravhällen bevarad och vi känner till hur och när den hittades.

120 år senare genomfördes arkeologiska undersökningar på den här platsen. Då framkom grunden till en kyrka från 1000-talet. Det var den privata gårdskyrkan på det tidigmedeltida storgodset Varnhem, den egendom som Fru Sigrid donerade till munkarna i mitten av 1100-talet så att klostret kunde byggas.

Vid utgrävningen år 2007 påträffades också själva graven som den runristade hällen hade täckt, precis utanför kyrkogrundens norra långhusmur. Nere i den murade gravkistan under jord fanns ett välbevarat skelett av en ca 30-årig kvinna. Att hennes namn var Kata kan vi läsa ut av skriften runt korset. Söder om kyrkogrunden fanns en motsvarande gravkista med ett manligt skelett, kanske Katas man Kättil, han som låtit göra gravhällen åt sin hustru. Troligen var det Kata och Kättil som ägde den stora gården i Varnhem för 1000 år sedan.

Skelettet i graven har genom C14-metod daterats till 1000-talets mitt. Även språket i runristningen och utformandet av runorna antyder samma datering. Runristaren har använt en speciell teknik där runorna har gjorts genom att små hål har borrats i stenen, tätt intill varandra. I mitten av gravhällen finns ett stort kors i relief som tydligt visar att detta var en kristen grav.

Dessa tidigkristna gravmonument knyter an till den vikingatida traditionen att resa runstenar över döda släktingar, men nu placerades monumenten istället som gravvårdar på kristna begravningsplatser. Det var enbart samhällets översta sociala skikt som fick sådana här gravhällar på sina gravar.

Katas gravhäll finns att se i medeltidsutställningen på Västergötlands museum.

Maria Vretemark
1:e antikvarie
Västergötlands museum

Publicerad 14 januari