Så här i student- och midsommartider passar det med en glassform som månadens föremål. Glassformen användes i hushållen när man skulle göra glass. Man hällde i glassen och lät den stelna i formen. Till detta behövdes is.  Glassen frös man genom att använda krossad is och grovt salt, man kunde då få fram temperaturer så låga som femton minusgrader. Isen sågades upp ur sjöisen under vinterhalvåret och förvarades i stora ishus på godsen. Ishusen var till största delen nedgrävda och isen isolerades med halm. Detta gjorde att man kunde bevara isen under den varma delen av året.

Glassen tros vara väldigt gammal. Det finns skrifter som talar om glassliknande massa så tidigt som 400 f.Kr. i Europa. Då handlade det troligen om frusen fruktsaft, eller fruktmos som blandats med snö. I Europa öppnade det första glasscaféet i Paris och det finns belagt att det fanns glass i Sverige under 1700-talet, bl.a. finns det glassrecept i Kajsa Wargs kokbok.

Glassen var förr en lyxartikel förbehållet högre stånd. Det krävdes speciella redskap och det krävdes is. De vackra glassformerna berättar för oss om stora middagar där maten lades upp vackert och dekorerades. Det var status att kunna servera glass till sina gäster, och då skulle den givetvis vara i en vacker form och vackert dekorerad.

Månadens föremål kommer från Råbäck och inköptes på auktion på 1930-talet efter friherrinnan Klingspor. Alldeles säkert har den vackra glassformen förgyllt många middagsbord under 1800-talet. Idag återfinns den på en hylla i Västergötlands museums stora magasin tillsammans med andra glassformar.

Ann-Katrin Wahss
antikvarie
Västergötlands museum

Publicerad 1 juni