Hösten 1985 gjordes ett mäktigt fynd på gården Fröslunda på Kålland i Västergötland. Bonden Bert Ivarsson höstplöjde sin mark och stötte då på cirka 3000 år gamla bronssköldar. Arkeologer kallades till platsen och den efterföljande utgrävningen blottlade 18 praktsköldar från bronsåldern. Nu ska sköldarna åter lyftas fram i rampljuset och forskare ska leta efter mer information om deras ursprung och betydelse.

Fröslundasköldarna utgör ett av de största och mest spektakulära fyndet från bronsålderns Europa och ett av de största depåfynden som någonsin hittats i Sverige. Tidigare var endast ett tiotal sådana sköldar kända i världen och då funna främst i Danmark och norra Tyskland. Sköldarna är tillverkade i mycket tunn bronsplåt, för tunna för att ha varit dugliga som skyddsvapen i strid. Istället har de troligen ingått i viktiga handlingar där maktpositioner visades upp och förhandlades och gudar blidkades. Trots att det snart är 40 år sedan fyndet gjordes finns fortfarande många obesvarade frågor. Nu ska ett internationellt forskarteam ta sig an sköldarna för att ta reda på mer om deras status, ursprung, datering och sammanhang.

Förra veckan blev Västergötlands museum i Skara beviljade ett generöst anslag ur Lennart J Hägglunds Stiftelse för forskning om Fröslundasköldarna och forskarteamet kan nu börja planera för det arbete som ska genomföras under året.

– Det vi ska göra i år är att ta metallprover från sköldarna för att spåra var kopparn, blyet och tennet i sköldarna kommer ifrån, säger Annelie Nitenberg, projektledare och arkeolog på Västergötlands museum.

Två av sköldarna har provtagits tidigare och analyser av kopparn i de sköldarna visade på ett ursprung i Spanien. Johan Ling, professor vid Göteborgs universitet och ingående i Fröslundateamet, säger att tidigare metallanalyser visar på bronsålderskontakter mellan olika regioner i ett Atlantiskt nätverk.

– Det är fantastiskt att vi fått medel till att forska på det här världsunika fyndet. Det finns inget motstycke i hela Europa och många internationella forskare har undrat varför det inte analyserats i detalj tidigare. Nu får vi chansen att göra detta, säger Johan Ling.

Västergötlands museum, Göteborgs universitet och Durham University i Storbritannien kan nu tillsammans bidra till världsledande forskning på sköldarna där deras internationella dimension kan studeras och lyftas fram.

Platsen för sköldfyndet i Fröslunda är idag åker, men utgjorde på bronsåldern en grund vik av Vänern. Under stor del av förhistorien var vattendrag, våtmarker och mossar arena för offerhandlingar av olika slag och det är tydligt att de 18 sköldarna sänkts i den grunda sjöviken just i ett sådant syfte. Nya studier av fyndplatsen kommer också att göras under året.

Marion Uckelmann, forskare vid Durham University och världsledande expert på bronsålderns sköldar, kommer till Skara och Västergötlands museum i sommar för att studera sköldarna.

– Jag är jätteglad för att projektet fått anslag och att jag ingår i teamet. Jag har nu den fantastiska möjligheten att studera de exceptionella sköldarna i detalj. Jag ser fram emot att forska kring det skickliga hantverket som krävdes för att tillverka sköldarna, liksom hur de kan visa oss på kontakter mellan människor i Norden och på den europeiska kontinenten, säger Marion Uckelmann.

Idag finns 10 av de 18 Fröslundasköldarna att beskåda på Västergötlands museum.

Publicerad 21 mars