Västergötlands museum har tagit emot ett fantastiskt fyndmaterial från Finnestorp, utanför Larv i Vara kommun. Fyndet består av närmare 300 föremål från undersökningar av Finnetorpsfyndet som innehåller offerfynd som härstammar från romersk järnålder och folkvandringstid. Det är ett unikt fynd som hamnat på Västergötlands museum och nu börjar planeringen av hur det ska tillgängliggöras och förmedlas till allmänheten på bästa sätt.

Finnestorp, utanför Larv i Västergötland, sattes på den arkeologisk kartan vid början av 1900-talet. I samband med att vägen mellan Floby och Larv anlades år 1902 påträffades en offerplats i en våtmark. Här har pågått upprepade offerhandlingar från Kristi födelse och närmare 500 år framåt i tiden. Fynden består av skelettdelar av hästar, får och svin och även
människa, men framför allt delar av metallföremål från vapen och hästutrustning. Våtmarken har en omfattning av cirka 500 x 200 meter. Den sydligaste delen används idag för bete och odling och i övrigt växer lövskog, sly och starrväxter.

I samband med mindre markingrepp och undersökningar vid olika tillfällen under 1900-talet, samlades ett 100-tal metallföremål in. Från år 2000 undersöks våtmarksområdet för första gången mer metodiskt och i en större omfattning. Forskningsprojektet ”Offerplatsen Finnestorp” genomfördes i två fältarbetsomgångar, en första etapp under åren 2000-2004 och en andra under åren 2008-2012.

I beslut från år 2020 av Riksantikvarieämbetet fyndfördelades projektets insamlade material till Västergötlands museum. I september 2020 sammanstrålade museets chef Luitgard Löw, konservator Stina Svantesson och föremålsantikvarie Ylva Nilson med projektansvarige Bengt Nordqvist och fyndansvarige Maria Paring för att få en första överblick av fyndmaterialet. De fynd som nu ska överföras till Västergötlands museum omfattar 274 föremål (exklusive ben/horn-material) från undersökningarna åren 2000-2004. Enligt muntlig uppgift omfattar resterande material från åren 2008-2012 ytterligare ett par hundra föremål. Sannolikt kommer även detta senare fyndmaterial att fördelas till Västergötlands museum.

De flesta offerfynd härstammar från romersk järnålder och folkvandringstid (år 0-550). Offerfynden påträffas på platser som under förhistorisk tid varit sjö- eller mossmark.
Föremålen som man vanligen hittar på dessa platser är vapenutrustningar, hästmunderingar, personliga föremål och djurben. Det finns olika förklaringar till varför dessa saker placerades i mossarna, men vanligen kopplas företeelsen till kult, religion och offer. Innan föremålen lades ner i vattnet förstördes de genom att böjas eller huggas sönder. Troligen har människorna kommit tillbaka till platsen och offrat vid flera tillfallen.

I våtmarken vid Finnestorp har tusentals ben samlats in. De allra flesta av dessa härrör från hästar och benmaterialets sammansättning indikerar att hela hästar har offrats. Mera spektakulärt är förekomsten av ett stort antal prydnadsbeslag till betsel och sadlar. Vissa av dessa är enkla bronsbeslag utan någon form av ornamentik eller liknande. Andra är vackert utsmyckade med olika abstrakta mönster som är instämplade i silverplåten, dessutom ofta med en förgylld yta.

Från Finnestorp finns en stor mängd föremål som kan sättas i samband med dåtidens krigare. Här i våtmarken har offrats vapen som lansar och exklusiva svärd, liksom delar av krigarens personliga utrustning. Ett viktigt attribut var det bälte som burits runt magen, behängt med personliga ting som kniv, pincett, små väskor och eldslagningsdon. Svärdsbältet har däremot burits hängande snett över axeln. För att kunna justera längden på svärdsbältet har det funnits ett vackert spänne, en sölja. I Finnestorp har flera sådana praktsöljor grävts fram, ofta fragmenterade. Svärden i sig är som rostklumpar när de grävs fram ur jordmassorna, men när de röntgats, framgår det att dessa klingor ursprungligen har haft vackra mönster i en teknik som kallas damaskering. Svärdshandtagen har varit försedda med vackert ornerade silver- och bronsbeslag.

Det är med stor glädje som Västergötlands museum tar emot detta fantastiska fyndmaterial. Det är också förenat med ett stort ansvar för framtiden. I första hand krävs planering och genomförande av mottagande, registrering och magasinering. Men tid behöver också avsättas för funderingar och beslut kring exponering, tillgänglighet och förmedling. Många idéer och möjligheter kommer att diskuteras framöver.

Publicerad 23 november