Vissa saker behöver mogna för att verkligen börja uppskattas. Så kan det till exempel vara med flipperspelen – idag, efter att ha stått på barer, kaféer, i bowlinghallar och spelhallar i närmare 60 år, har de slutligen fått flytta in på museerna. Den 9 februari öppnar på Västergötlands museum i Skara en utställning om flipperspelens kultur och historia.

Utställningen TILT berättar historien om flipperspelen, om deras tekniska och konstnärliga utveckling, om formspråket och subkulturen, men framför allt är det en utställning om spelglädje.

– Lek och tävling, det är vad flipper handlar om. Och det är ett väldigt trevlig sätt att umgås på, säger Mats Holmquist, en av de två storsamlare som skapat utställningen. Han började intressera sig för flipper vid mitten av 80-talet och började samla på spel när köp och sälj-sidan Blocket kom. Sedan 00-talets början har det blivit cirka 25 flipperspel. Hans kompanjon Claes Johansson har 40 spel.

– För mig började det när min bror bytte bort en moped mot ett flipper. Det var omkring 1980, säger Claes.

I utställningen visas 6 kompletta flipperspel från tiden 1972-1980 och några exempel på flipperspelens föregångare, bland annat ett Fortunaspel från 1830-talet. Dessutom visas ett stort antal backglas och andra detaljer från flipperspelen som bland annat synliggör den avancerade tekniken bakom spelplanerna. Flipperspelen tål dessutom att spelas på och ett antal av dem står i en återskapad spelhall där besökare får provspela.

– Det är otrolig kvalitet på flipperspelen. De byggdes för att hålla i två, tre år. Nu har de fungerat i 50 år, säger Mats och håller pekar på ett spel från 1972.

1970-talet var flipperspelens storhetstid. Då fanns de i stort sett överallt. De unga hängde i spelhallar med arkadspel och flipperspel, spelade flipper på campingplatser, bensinmackar, restauranger, kaféer och bowlinghallar och de äldre förfasade sig. ”Flipperspelen sades vara inkörsporten till allt ont!”, som en spelhallsägare säger i utställningskatalogen. Under 90- och 00-talet svalnade intresset för spelen och många försvann från de publika lokalerna. Idag är de omhuldade nostalgiobjekt som återfinns hos privatsamlare och intresset för dem har fått sig ett uppsving.

– Det är första gången ett flipperspel letar sig in genom museets dörrar, men vi har visat ungdomskultur på Västergötlands museum tidigare, säger Göran Elisson, enhetschef för Publika möten på museet. Vi är glada för det fantastiska samarbetet och hoppas att våren och sommaren blir en stor upplevelse för alla våra besökare, unga som gamla, som kan reflektera och minnas i utställningen. Men framför allt ha kul, flipperspelen lever än, avslutar han.

Publicerad 7 februari