fbpx

Våtmarken i Varnhem – en nygammal sjö

  • Betesmarken söder om klosterruinen döljer en gammal torvmosse som nu återigen ska bli en sjö, precis som på munkarnas tid.
  • Arkeologisk provgrävning i mossmarkens torvlager söder om klosterruinen, hösten 2018.
  • Bilden visar den ungefärliga utbredningen av munkarna sjö på medeltiden. Den nya restaurerade våtmarken kommer att bli lite mindre.
  • Anläggningsarbetet är nu igång. Transport av massor ut till den blivande dammvallen i våtmarken.

Nu har arbetet inletts med att återställa munkarnas sjö vid Varnhems klosterkyrka. I början av vecka 7, i februari 2021 rullade lastbilar med jordmassor in i Varnhem och snart kan grävskopor och schaktmaskiner ta vid.

När munkarna kom till Varnhem i mitten på 1100-talet fanns goda förutsättningar att bygga ett kloster som kunde försörjas av de rika markerna runt om. Men helt nöjda var de inte. Det behövdes mer vatten i anslutning till klostret. Därför satte munkarna igång och förvandlade den gamla torvmossen söder om klostret till en liten sjö. Där kunde de ha tillgång till färsk fisk, få vatten till odlingar och olika hantverk, till djuren, till tvätt och mycket annat. Det fanns flera tillflöden till mossmarken men för att vattnet skulle stanna kvar behövdes en dammvall. En sådan byggdes vid utloppet i söder och därmed kunde munkarna kontrollera vattennivån i den lilla sjön.

Efter medeltiden, när klostret försvunnit, fanns inte samma behov av en vattensamling här och då har munkarnas dammvall spelat ut sin roll. I det äldre kartmaterialet från 1700- och 1800-talen finns heller ingen sjö markerad men man kan se att det fortfarande fanns tre tillflöden av vatten som rann in i området. I sydväst gick bäckarna ihop och rann via en trängre passage på Hammarens östsida ut i den större bäcken i söder.

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet dränerades och dikades många tidigare våtmarker i Västergötland för att få mer åkermark. I Varnhem grävdes öppna diken genom mossmarken så att den kunde odlas upp. Dessa diken från 1900-talets början ersattes sedan av täckta cementrör på 1970-talet. Därmed var egentligen alla spår av den gamla mossen borta i markytan. Men under gräset finns våtmarkens historia kvar i ett 3 meter tjockt lager av gammal förmultnad torv som bildats här sedan inlandsisen försvann för 10.000 år sedan.

År 2018 började arbetet med att få till en återställning av munkarnas sjö. Skara kommun hade då köpt in marken för att göra området till en del av besöksmålet. Tanken att återigen kunna blicka ut över en liten sjö, precis som munkarna under klostertiden, lockade och projektet skulle innebära stora vinster både för natur- kulturmiljön. Olika underlagsmaterial togs fram och bland annat gjorde Västergötlands museum en arkeologisk utredning.

Nu i februari 2021 är vi äntligen framme vid starten av själva anläggningsarbetet. Naturvårdsgruppen har fått uppdraget och första åtgärd är att köra ut massor till den nya dammvallen som ska byggas vid utloppet i söder, precis norr om spåren efter munkarnas gamla vall. Tack vare den kraftiga tjälen i marken har de tunga lastbilarna kunnat köra ut massorna denna vecka utan att göra för djupa spår. Nästa steg blir att gräva den nya bäckfåran väster om Ryttargården. Bäcken går idag i ett cementrör men nu ska det bli ett öppet vattenflöde som slingar sig från parkeringen och fram till våtmarken. Senare i vår byggs själva dammvallen. Det ska bli mycket spännande att följa återskapandet av munkarnas sjö och se hur vattnet successivt fylls upp när dammvallen tas i bruk. Att sedan kunna vandra Munksjön runt och se klostermiljön ur en ny vinkel kommer blir en riktig höjdare!


Publicerad 17 februari