Nya undersökningar i Fröslunda

Hösten 1985 gjordes ett mäktigt fynd på gården Fröslunda på Kålland i Västergötland. Bonden Bert Ivarsson höstplöjde sin mark och stötte då på cirka 3000 år gamla bronssköldar. Arkeologer kallades till platsen och den efterföljande utgrävningen blottlade 18 praktsköldar från bronsåldern. I detta projekt lyfts sköldarna åter lyftas fram i rampljuset och forskare letar efter mer information om deras ursprung och betydelse.

Fröslundasköldarna utgör ett av de största och mest spektakulära fyndet från bronsålderns Europa och ett av de största depåfynden som någonsin hittats i Sverige. Tidigare var endast ett tiotal sådana sköldar kända i världen och då funna främst i Danmark och norra Tyskland. Sköldarna är tillverkade i mycket tunn bronsplåt, för tunna för att ha varit dugliga som skyddsvapen i strid. Istället har de troligen ingått i viktiga handlingar där maktpositioner visades upp och förhandlades och gudar blidkades. Trots att det snart är 40 år sedan fyndet gjordes finns fortfarande många obesvarade frågor. I detta projekt tar ett internationellt forskarteam sig an sköldarna för att ta reda på mer om deras status, ursprung, datering och sammanhang.

Västergötlands museum, Göteborgs universitet och Durham University i Storbritannien bidrar tillsammans till världsledande forskning på sköldarna där deras internationella dimension studeras och lyfts fram.

Platsen för sköldfyndet i Fröslunda är idag åker, men utgjorde på bronsåldern en grund vik av Vänern. Under stor del av förhistorien var vattendrag, våtmarker och mossar arena för offerhandlingar av olika slag och det är tydligt att de 18 sköldarna sänkts i den grunda sjöviken just i ett sådant syfte. Nya studier av fyndplatsen genomförs också under projektet.

Idag finns 10 av de 18 Fröslundasköldarna att beskåda på Västergötlands museum.


Projektet finansieras av Lennart J Hägglunds Stiftelse, Gunvor och Josef Anérs Stiftelse, Längmanska Kulturfonden.