fbpx

Västergötlands museum – En del av Historien om Sverige:
Rökelsekar från Råda

Detta medeltida rökelsekar av brons kommer från Råda kyrka utanför Lidköping och införlivades med museets samlingar i slutet av 1800-talet.
”Rökelsekar, mindre, af brons. Endast en af de ursprungliga stafarna finnes kvar, starkt krokig. Från Råda kyrka, Kålland, deponerad 1882.”

Att rökelsekar finns kvar, trots att de allt mer sällan brukades i gudstjänsten efter reformationen, beror troligen på att de inte var tillverkade av ädla metaller. De lämnades därför kvar när kyrkorna berövades sina skatter. Istället gjorde man sig av med dem långt senare när de saknade användning för församlingen och många hamnade efter hand på museer.

Rökelse har använts i mellanöstern i många tusen år. I både Gamla och Nya Testamentet går det att läsa om olika situationer där rökelse förekommer. Oftast symboliserar rökelse en förbindelselänk mellan människan och Gud, som ersättare för de brännoffer som förr utfördes. Röken är också sinnebilden för hur bönen stiger upp till himmelen och luktförnimmelsen ska påminna om hur doften av evangeliet sprider sig över världen.

Rökelse kunde vara dyrbart och ges som gåva. En känd händelse är när Österlandets stjärntydare och vise män skänker guld, rökelse och myrra till det nyfödda Jesusbarnet i Betlehem. Olibanum är ett vanligt ämne som rökelse och kommer från Boswelliaträdet som växer i mellanöstern.

Personen som tillverkat rökelsekaret från Råda har lagt stor möda på utformningen. Den är full av symboler som inte alltid är så lätta att förstå för den nutida människan. Eventuellt skulle en del av dem kunna uttydas som treenigheten, änglar, människor och ankh-nyckeln som står för livet. En symbol som vi alla ändå känner igen är hjärtat som löper i en rad runt karet.

<< Tillbaka till Västergötlands museum – En del av Historien om Sverige