fbpx

1000 år av kvinnohistoria i Västergötland

Digital utställning

Vi uppmärksammar Internationella kvinnodagen 2021 genom att presentera en utställning om 1000 år av kvinnohistoria i Västergötland och samtidigt berätta om Svenskt kvinnobiografiskt lexikon och dess arbete. I utställningen får elva kvinnor som haft stor betydelse representera var sitt århundrade. Läs och bli fascinerad av deras spännande livshistorier. Flera av dem speglar kampen som pågått under många århundraden att kvinnor skall få delta i samhället på samma villkor som män. I år är det dessutom 100 år sedan män och kvinnor fick lika rösträtt.

Utställningen ges genom ett samarbete mellan Västergötlands museum, ABF, Studiefrämjandet, NBV, Sensus, Studieförbundet Vuxenskolan, Medborgarskolan samt Skara kommun.

 
Svenskt Kvinnobiografiskt lexikon
Varför finns inga kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, och politiker? Frågan väcks ofta när historia skall skrivas. En anledning är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexikon, där kvinnor sällan förekommer. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon ändrar på detta. Här kan du läsa om 2000 svenska kvinnor från medeltid och fram till idag. Maria Sjöberg berättar om tillkomsten av lexikonet och hur man hittar i det.
Länk till filmen >>
Länk till SKBL >>
 
900-talet, Sigrid Storråda
Enligt legenden var hon gift med Erik Segersäll och mor till Olof Skötkonung. Vi vet inte om hon verkligen har existerat.
Läs mer om Sigrid Storråda här >> 

Men även om Sigrid Storråda inte har funnits finns det många som har skrivit om henne. På Litteraturbanken kan du läsa Selma Lagerlöfs skildring av Sigrid Storråda >>
 
Husfrunyckel
   
1000-talet, Kata i Varnhem
Hon levde för tusen år sedan och är nog Skaras största kändis i dag. Hon var husfru på det stora godset Varnhem och hon var kristen. Att vi känner till hennes namn beror på att hennes grav täcktes av en imponerande runsten. Graven var placerad precis intill kyrkoruinen på norra sidan och denna visar tydligt att Kata tillhörde det dåtida samhällets elit.
Läs mer om Kata här >>
 
Rekonstruktion av Kata
   
1100-talet, St Elin av Skövde
Hon var ett helgon som under medeltiden var känt i hela Sverige. Numera är hon nog mest känd i Skövde där hon fortfarande pryder kommunens vapen. I detta är hon avbildad med änkedok, svärd och en på vilken hennes avhuggna finger ligger. Enligt sägnen blev hon mördad när hon skulle till invigningen av Götene kyrka. Det skedde sedan många mirakler vid hennes grav och påven Alexander III helgonförklarade henne 1164.
Läs mer om Elin av Skövde här >>
 
Reliker efter St Elin
   
1200-talet, Katarina Sunesdotter
Drottning av Sverige och gift med kung Erik Eriksson ”läspe och halte”. Efter makens död 1250 lämnade hon en stor donation till Gudhems kloster och levde där till sin död. Tack vare donationen kunde klostret anlägga den klosterbyggnad vars ruin fortfarande finns kvar. Hon begravdes i klosterkyrkan och graven försågs med en skulpterad gravhäll som idag finns på Statens historiska museum. Gravhällen är nästintill unik för den svenska medeltiden; den enda liknande är Birger jarls grav i Varnhems klosterkyrka.
 
Katarina Sunesdotters gravhäll
   
1300-talet, Ingeborg Håkansdotter
Dotter till den norske kungen Håkan V. Som elvaåring giftes hon bort med hertig Erik, bror till den svenske kungen Birger. Efter makens död vid Nyköpings gästabud och faderns död blev hennes Magnus norsk kung och senare också vald till svensk kung. Eftersom sonen då endast var tre år blev Ingeborg en viktig politisk maktspelare under 1300-talet.
Läs mer om Ingeborg Håkansdotter här >>
 
Axevalla hus
   
1400-talet, Kristina Bengtsdotter
Kristina Bengstdotter var abbedissa i Gudhem och inblandad i diverse politiska förvecklingar under 1400-talet. Hon är en av alla de kvinnor som lämnat få avtryck i källmaterialet, men där det lilla som finns tyder på att hon hade stor makt och inflytande. Nu kan du lyssna på en spännande föreläsning om henne av Charlotte Cederbom. Hon är fil dr i historia och forskare vid Nordisk historia, Åbo Akademi. Hennes huvudsakliga forskningsämnen är medeltida genus, lag och rätt.
Se föreläsningen
 
   
1500-talet, Ebba Månsdotter Lilliehöök
Hon tillhörde det absolut främsta skiktet i den svenska högadeln och var en stridbar kvinna som kom i konflikt med den egna familjen, sina underlydande och kungamakten. Samtiden skall ha kallat henne ”grev Ebba”, vilket visar på vilken makt och inflytande hon hade i samtiden.
Läs mer om Ebba Månsdotter Lilliehöök här >>
 
   
1600-talet, Ingierd Gunnarsdotter
År 1669 och 1671 reste Johan Hadorph i Västergötland med uppdrag från greve Magnus Gabriel De la Gardie att nedteckna ballader. Han fann en guldgruva när han stötte på Ingierd Gunnarsdotter från Lyrestads socken som hade en ovanligt bred repertoar. Läs mer om Ingierd Gunnarsdotter här. På Visarkivet kan man se vilka visor Ingierd Gunnarsdotter bidragit med, till exempel Klosterjungfrun.
 
Kontrabas från slutet av 1600-talet
   
1700-talet, Eva Ekblad
Hon var den första kvinnan att bli invald i Kungliga vetenskapsakademin. Det blev hon efter att ha experimenterat med den då relativt nya grödan potatis och visat hur man kunde utvinna stärkelse (potatismjöl) och bränna brännvin på potatis. Det potatismjöl som tillverkads med hjälp av hennes putätekvarn kunde användas i matlagning och för håret som ett slags ekologiskt och inhemskt alternativ till hårpuder.
Läs mer om Eva Ekeblad här >>
 
Putätekvarnen
   
1800-talet, Sophie von Knorring
På sin tid var hon en mycket uppskattad författare som ibland jämförs med Jane Austin. Hon debuterade 1834 anonymt med romanen Cousinerna. I denna realistiska skildring som utspelar sig i en herrgårdsmiljö ställs pliktens krav mot kärleken. Vidare skrev hon 1843 Torparen och hans omgifning, den första
bonderomanen i svensk litteratur. Hennes make var överste vid Skaraborgs regemente i Axvall och hon bodde därför en del av sitt liv på Skålltorp. Läs mer om Sophie von Knorring här. På Litteraturbanken finns flera av Sophie von Knorrings romaner.
 
Gravvård på Skärvs kyrkogård
   
1900-talet, Eva Åsbrink
Den första kvinnan i Sverige som disputerade i teologi. Hon var också den första kvinnliga rektorn på Katedralskolan i Skara.
Läs mer om Eva Åsbrik här >>