fbpx

Ekonomi i skala 1:20 000

Digital utställning

Under slutet av 1700-talet tog en reformation utav odlingslandskapet i Sverige sin början. Ända sen medeltiden hade varje åker delats in i s.k. tegar och varje jordbrukare i en by hade en teg i varje åker inom byns gränser. Reformerna som började rulla ut under det sena 1700-talet syftade till att samla varje lantbrukares mark till ett sammanhängande landområde. Tidigare hade lantbrukarna bott i mindre bondesamhällen, men nu splittrades dessa och lantbrukarna bosatte sig på gårdar i mitten av sina nya markområden. Det nya odlingslandskapet var inte längre ett självhushållande gytter av åkerplättar utan kom mer och mer att bli ekonomiska tillgångar -och det är här Rikets ekonomiska kartverk kommer in i bilden 

Under åren1860-1912 utgav Rikets ekonomiska kartverk s.k. ekonomiska kartor över Sverige. Kartorna syftade till att i detalj beskriva varje egendoms landområde, tillgångar och beskaffenhet.

Projektet omfattade alla län men en tvist mellan stat, kommun och landsting gjorde att den ekonomiska kartan över just Skaraborg, i skillnad mot andra län, aldrig kom att ges ut. Detta kom dock att åtgärdas över 100 år senare, 1986, då Skaraborgs länsmuseum i samarbete med Föreningsbanken bestämde sig för att ge ut kartorna. 

Det som gör de ekonomiska kartorna, eller häradsekonomiska kartorna som de också kallas, speciella är deras detaljrikedom. Den Ekonomiska kartan över Skaraborgs län består av cirka 100 handkolorerade blad i skala 1:20 000 och de är särskilt betydelsefulla för dem som jobbar med kulturminnesvård eller hembygdsforskning. Detaljrikedomen gör att man kan se bebyggelse i detalj och ibland är även kvarnar, skolhus, garverier och andra samhällsviktiga byggnader utmärkta. Man kan även se markgränser och hur marken har sett ut. Om där har varit åker, äng eller skog. All denna information som man kan få ut av kartorna är ovärderlig när man vill söka sin släkts historia och det är därför den Ekonomiska kartan över Skaraborgs län idag är ett av de mest efterfrågade materialen på Västergötlands museum.