Det är mycket mörkt nu i november och december i Norden.

Med snön kommer en ljusare tillvaro, och i takt med att snörika vintrar blir allt ovanligare i stora delar av Sverige upplevs kanske snön som extra magisk när den börjar dala, yra och sväva och förändrar vår värld; bäddar in och gör allt lite tystare, glittrigare och ljusare.

Här kommer en vykortsvacker hälsning i form av dekoren på par-urnor av lergods tillverkade på Rörstrandsfabriken i Stockholm 1886.

I borgerliga miljöer under sena 1800-talet var det vanligt med par-vaser och par-urnor. De kunde exempelvis placeras på spiselkransen, symmetriskt, på var sin sida, för att imponera på besökare. Urnorna har målade landskapsmotiv från en landsbygd, i snö-skrud. Vi vet inte om det är en särskild plats som avbildats eller om det rör sig om någon form av ideal-landskap.

Motiven är lika, men inte identiska. En av urnorna har en stege framför en byggnad, och en har ett extra buskage och skugg-detaljer. En kan undra om de hade tidsbrist, om någon hade en dålig dag på jobbet, eller om det är två olika målare som utfört dem och haft olika idéer om hur det skulle se ut. Det normala är att den som dekorerar har en pappers-förlaga med hur det ska bli framför sig under hela arbetet.