För 400 år sedan, den 15 oktober 1622, föddes i Estländska Reval en pojke som med tiden skulle komma att bli en av den svenska stormaktstidens mäktigaste och mest inflytelserika män, Magnus Gabriel De la Gardie.

I sin ungdom ansågs han vara bland de vackraste män som stod att finna i landet. Dessutom särdeles charmant, spirituell och intelligent. Hans karriär blev enastående. Snabbt avancerade han till samhällets absoluta topp och kom att bli drottning Christinas specielle favorit. År 1647 gifte han sig med drottningens kusin Maria Eufrosyne av Pfalz. Han var då sedan ett par år Sveriges ambassadör i Paris.
Drottning Christina och gav honom också stora förläningar, inte minst i Västergötland. Så här berättar den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti:

”Han är säkerligen den vackraste mannen i världen, med ett livligt snille och en naturlig vältalighet. Han talar latin, italienska, franska, tyska och holländska, han har mer än medelmåttiga kunskaper i historia, saknar icke studier i filosofi, förstår utmärkt väl politiska frågor och är synnerligen välunderrättad om Europas politiska förhållanden. Men han är den sämste hushållare och den störste slösare i världen, håller en talrik betjäning, ett stort bord och ger ut stora summor för sitt bohag, sina trädgårdsanläggningar och byggnadsföretag. det sägs, att han samtidigt håller på att bygga på fyrtio eller femtio olika ställen.”

Magnus Gabriel de la Gardie drabbades hårt av reduktionen och dog som en bruten man den 26 april 1686. Han ligger begraven i Varnhems klosterkyrka.

Denna mini-utställning stod i museets entré och var placerad i en vackert utformad monter, ritad av Peter Nordin, byggd av Kent Andersson och målad och dekorerad av Evelina Pettersson från Tibro Hantverksakademi.