fbpx

Kriget, trollet och prästen

Digital utställning

Agnes de Frumerie bodde i Frankrike då första världskriget bröt ut 1914. Kriget måste upptagit mycket tankekraft. Hennes hemland för var i högsta grad indraget i kriget, men också på ett mer personligt plan då makarna hölls separerade. Sommaren 1914 åkte Agnes hem till Sverige. Gustaf skulle kommit senare, men då han blivit fransk medborgare och var läkare behövdes han i Frankrikes tjänst och makarna blev separerade. Kriget kommer till uttryck i Agnes produktion. I Västergötlands museums samlingar finns ett flertal skulpturer på detta tema. Skulpturen ”Krigare med gasmask” påminner om krigets grymma metoder och tekniker, skulpturen ”1914” om längtan och separation.

Agnes var också en skrivande konstnär. I museets arkiv finns en fyra sidor lång pjäs ”Trollet Skarpöga”. Pjäsen är skriven 1912 men kriget är pjäsens tema. I pjäsen kommer en präst till trollet Skarpögas slott uppe på berget. Det råder stor nöd och trollet är både generös och rik. Prästen vill ha allmosor av trollet. Från berget har Skarpöga överblick över världen och händelserna, bor man dessutom ensam reflekterar man mycket. Så har trollet ju också ett skarpt öga. Prästen är däremot svagsynt. Det blir ett filosofiskt samtal dem emellan. Trollet menar att individens självständighet är nationens svaghet. Styrkan finns bland annat i hänsynslösheten mot fienden, lydnad hos soldaten, fysisk styrka och föga resonemang. Därför måste människomaterialet med sämst intellekt segra. Kriget är därför en ”mätare av negativa värden”.

I pjäsen kommer en präst till trollet Skarpögas slott som ligger på berget, och vill ha allmosor av trollet. Det är stor nöd och trollet är både generös och rik. Från berget har trollet överblick över världen och händelserna. Trollet ser skarpt på världen och bor man ensam på ett berg reflekterar man mycket. Prästen däremot är lite svagsynt. Det blir ett filosofiskt samtal dem emellan. Prästen tycker att trollet borde vara kristen, men trollet har inte sådana pretentioner. Präster frågar då vad trollet tycker om kriget. Trollet svarar att det är ett krig om ingenting.

Trollet för ett resonemang om att individen självständighet är nationens svaghet. Styrkan ligger bland annat i hänsynslöshet mot fienden, lydnad hos soldaten, styrka och föga resonemang. Det ger nationen styrka. Fullkomliga individer går inte att ge militärisk disciplin och därför underlägsna i krig. Därför måste det människomaterialet med sämst intellekt segra. Därför är också kriget en mätare av negativa värden.

Prästen är istället en handlingens man och tycker inte att Skarpöga ska reflektera så mycket utan göra goda gärningar istället. Prästen samlar medel för att skicka strumpor till de stackars soldaterna. Skarpöga frågar om strumporna är neutrala eller om det är strumpor med politisk betydelse. Prästen förklarar att strumporna är för lutheranerna. Men trollet menar att strumporna skulle gå till lutherska soldater som skulle använda dem till att trampa ned andra folk – alltså makt till dem som resonerar med kanonmynningar istället för talet. Rättvisa kan inte vinnas genom våld men inte heller votering och rösträtt. Socialism blir till anarki, kristendom slavbindes av andligt tyranni. Pratipolitik är slaveri. De som – likt trollen – lever utanför och älskar friheten är utstötta ur samhället. Trollet menar att de använder sin intelligens men inte till mordverktyg, ger inte makt till lutheraner som underkuvar och förslavar andra fria folk. Det blir alltså inga allmosor, gåvor och ull till strumpor för prästen som mumlande vänder hem tomhänt.