Många människor idag väljer att dela med sig av sin vardag i sociala medier. Via bilder och korta texter delar vi vem vi har träffat, vad vi har ätit, hur vädret är och mycket mer. Innan sociala medier fanns var det vanligt att skriva om sig själv i dagboksform. Dagböcker har ofta setts som hemliga och djupt personliga – en del var till och med försedda med hänglås. Alla dagböcker är dock inte hemliga utan vissa finns tillgängliga så att andra kan få ta del av dem. I Västergötlands museums arkiv finns ett flertal dagböcker bevarade från de senaste århundradena och de är en riktig guldgruva för forskare och andra nyfikna. Dagböcker är nämligen inte bara en historisk källa till hur enskilda personer levde, bodde, åt och kände i sin vardag. Eftersom vi alla ingår i ett sammanhang kan dagböcker även ge ledtrådar kring hur samhället fungerade när dagboken skrevs och kanske även kring viktiga världshändelser.

Dagboken på bilden är skriven mellan 1835 och 1857 av Carl Magnus Johansson som levde på Jonstorp i Baltak. Mycket av texten handlar om väder och säsonger – framförallt beskriver Carl Magnus återkommande sin väntan på att vintrarna ska gå över till vår. Den längtan återkommer i många moderna former av dagböcker och den här tiden på året fylls våra flöden av vårtecken som andra hittar och delar med sig av.