fbpx

Snusdosa av ett snäckskal

Digital utställning

  • Snusdosa av snäckskal
  • Snusdosa av snäckskal
  • Snusdosa av snäckskal

I Västergötlands museums samlingar finns denna vackra snusdosa gjord av ett snäckskal och med ett lock av silver. På locket finns en gravering med kärleksguden Amor, som står lutad mot sin pilbåge omgiven av blommor och bårder. I ena ändan finns en upphöjd krona. Snusdosan ingick i en stor donation till museet från Elisabeth och Hjalmar von Hall 1945.

Tobaken kom till Europa genom Columbus som 1492 landsteg i den nya världen och fick torkade tobaksblad av indianerna som gåva. Bladen ansågs vara mycket värdefulla. Sjömännen tog med sig tobaksplantor till sina hemländer och bruket av tobak spreds genom Europa. 1601 finns den första svenska anteckningen från tullen i Stockholm att tobak förts in i landet. Kung Fredrik I gav ut en kunglig befallning 1724 där han uppmanade till tobaksodling över hela landet så att Sverige skulle kunna bli självförsörjande på tobak. Tobaksodlingen var en arbetsuppgift för kvinnor där kunskapen gick i arv från mor till dotter. I slutet av 1700-talet tillverkas 58,4 ton luktsnus i Sverige

Under 1700-talet blev det inom adelskretsar mycket vanligt att ge bort snusdosor för att uttrycka kärlek, tacksamhet eller vänskap. Snuset bestod av ett finmalet torrt aromatiskt tobakspulver som drogs in i näsan, så kallat luktsnus. Det var en lyxprodukt för överklassen men populärt både bland män och kvinnor. Bruket av snuset kom att påverka modet, helst skulle en person äga en snusdosa till varje dräkt. Snusdosan skulle genom sin utformning samt material förmedla vilken position i samhället ägaren hade samt dennes status och karaktär.

I och med den Franska revolutionen 1789 som ifrågasätter ståndssamhället som naturlag blir sättet som tobak brukas ett politiskt ställningstagande. En luktdosa som visas fram i fel kretsar kunde få svåra konsekvenser.

Under 1800-talet kommer munsnuset, ett billigt fuktigt snus som läggs in mellan tandraden och överläppen. Det blir en vardagslyx för arbetarklassens män. Snuset köptes i pappersförpackning vars innehåll lades över i en dosa. Utseendet på dosan var viktigt och skulle helst förmedla något om ägarens yrke, personlighet eller intressen. De flesta tillverkade sin egen dosa i ett enkelt material men med stor omsorg om utseendet. Det var brukligt att sträcka fram sin dosa och bjuda på en pris snus när en hälsade på någon.

Nuförtiden snusar drygt en miljon svenskar regelbundet.