Innan munkarna kom

Hösten 2005 togs de första grävtagen inom det arkeologiska forskningsprojktet ”Varnhem innan munkarna kom”. Tack vare generösa bidrag från Sparbaknsstiftelsen Skaraborg kunde Västergötlands museum starta detta kombinerade forsknings- och förmedlingsprojekt. Syftet

var dels att utforska den spännande brytningstiden för 1000 år sedan när kristendomen kom till Västergötland, dels att bedriva publik arkeologi. Utgrävningen skedde helt öppet och besökarna tilläts komma nära och följa arbetet. Den arkeologiska utgrävningen fick stort publikt genomslag och blev också vetenskapligt mycket givande med resultat som på många sätt förändrade synen på Västergötlands vikingatid och tidiga medeltid.

Utgrävningsfynden berättar om platsen från tiden innan munkarna kom, under vikingatiden och längre tillbaka under järnåldern. På höjden precis bakom klosterruinen i Varnhem fann museets arkeologer ruinen av en av Sveriges äldsta kyrkor. Den första träkyrkan byggdes på 900-talet som en privat gårdskyrka på storgodset Varnhem. Träkyrkan byggdes snart om till en stenkyrka. Till denna hörde en krypta som kanske är Sveriges äldsta bevarade rum. Gravplatsen runt om rymmer flera tusen gravar av vilka drygt 300 har undersökts. Här började man begrava sina döda enligt kristet gravskick redan på 900-talet första hälft vilket är sensationellt tidiga dateringar! De spännande fynden gör att Västergötlands historia delvis fått skrivas om. Kristnandet av Västergötland skedde flera generationer före Olof Skötkonungs dop i Husaby som enligt traditionen ägde rum i början av 1000-talet.

Storgården Varnhem skänktes till munkarna i mitten på 1100-talet och då byggdes Varnhems kloster. De arkeologiska fynden avslöjar att munkarna inte rev den gamla gårdskyrkan utan återanvände byggnaden, åtminstone under 1200- och 1300-talen. Öppningen mellan kor och långhus murades igen. I koret blev det ett bronsgjuteri för kyrkliga föremål och i det gamla långhuset blev det någon form av bostad, kanske ett gästhus.