Under en tid visar vi ett nära komplett exemplar av den ovanligt stora trilobiten Megistaspis heros Dalman i utställningen Fågel, fisk och allt däremellan. Exemplaret donerades till Katedralskolan av O. Ramsey. Detta rapporteras i Skara Nya Tidning 24 maj 1856, som också nämner andra ”petrifikater” och ytterligare naturalier som donerats av andra vid samma tid. Artikeln beskriver fossilet på detta vis:
Asaphus (Megalaspis Ang.) heros Dalm.[1] Fullständigt exemplar tillika med aftryck från Kinnekulle af stud. O. Ramsay. Detta petrifikat, som är mellan 14 och 15 tum långt samt om-kring 7 tum bredt, har, så vidt bekant är först på 1850:talet funnits fullständigt på Kinnekulle.
Fossilet kommer säkerligen från det lager av grå kalksten som kallas ”täljsten ” och som sitter mellan övre och undre röd kalksten på Kinnekulle. Arten i övrigt är nämligen känd från just detta lager, som bildades för ca 467 – 468 miljoner år sedan, under den geologiska tidsperioden mellersta ordovicium.
Exemplaret är det bäst bevarade exemplaret av denna art och av stort vetenskapligt värde. Paleontologen Birger Bohlin i Uppsala diskuterar och avbildar exemplaret 1960 i artikeln ”Trilobites of the Genus Megistaspis from the Vaginatum Limestone of Scandinavia”. Det hade ställts till Bohlins förfogande av lektor Sven Kilander vid Katedralskolan. En avgjutning finns permanent utställd på Falbygdens museum, Falköping.
- Fossilet har kallats Asaphus heros, sedan Megalaspis heros och nu Megistaspis heros. Den första namnändringen beror på att släktet Asaphus ursprungligen inkluderade allt för många olikartade trilobiter och därför delades upp. Samma år, 1851, som namnet Megalaspis gavs av forskaren Angelin, råkade en nu levande fisk få samma namn av en annan forskare. Därför ändrades släktesnamnet senare till Megistaspis.
