Härjevads gamla kyrka är troligen byggd på 1600-talet, men i sitt nuvarande utseende präglas den huvudsakligen av 1700-talet. Kyrkan var församlingskyrka i Härjevads socken norr om Vara till 1915, då den ersattes av en kyrka i sten. Flera av kyrkans äldre inventarier följde med när den flyttades till Skara 1921. Kyrkan från Härjevad var tillsammans med klockstapeln från Kärråkra de första byggnaderna som flyttades till Fornbyn.
Beskrivning
Inne i kyrkan finns en bänkdörr bevarad, den så kallade »prästgårdsbänken«, med det målade årtalet 1636. Men byggnadens utseende är idag präglad av förändringar under 1700-talet och de som gjordes i samband med flyttningen till Skara.
Ursprungligen fanns ingen panel på kyrkan – den var då rödfärgad. Panelen kan ha tillkommit redan i slutet av 1700-talet. Vid 1700-talets första årtionde fanns behov av att reparera kyrkan. Ombyggnaden blev klar år 1733 och avslutades med invigningen av kyrkans nyinrättade kor. Folkökningen tvingade 1779 fram uppförandet av en läktare i väster. År 1792 tillkom sakristian på kyrkans norra sida. Vapenhuset på kyrkans södra sida omnämns redan år 1701. Ytterligare en dörr finns på den södra sidan, kallad prästdörren. Slutligen förseddes kyrkan 1857 med ett torn.
Ernst Fischer, amanuens på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg, beskrev kyrkan då den ännu stod kvar på sin ursprungliga plats.
Kyrkan i Härjevad […] är uppförd av liggande timmer, brädklädd och vitmålad. Tornet är av bräder med huv av plåt. Fönstren äro rektangulära med segmentformad avslutning upptill. Bågarna äro av trä med rutorna infattade i blyspröjsar. I södra väggen äro tvenne rektangulära dörröppningar. Golvet utgöres i mittgången av kvadratiska kalkstensplattor som inlades år 1807, i koret av trägolv. Innerväggarna äro brädfodrade och oljemålade i en grågrön ton. Öppningen mot koret är rektangulär. Innertaket är av bräder och brutet samt vitmålat. Det uppbäres av tvenne kolonnetter vilka uppsattes år 1805. Yttertaket i sadelform är täckt med enkupigt tegel. Äldre taktäckningsmaterial har varit handkluvet ekspån, vilka nämnes i kyrkans arkiv första gången år 1700.
När Härjevadskyrkan fotograferades 1918 var den brädfodrad med vitgrå panel. Men då komministern i Lidköping Josias Adolf Seinknecht besökte kyrkan 1829 var den rödfärgad. Vidare beskrev Seinknecht att kyrkan invändigt var målad med blå oljefärg medan taket var vitmålad, en färgsättning som ännu lever kvar.
Flyttningen till Skara
1915 hade församlingen byggt en ny kyrka och den gamla blev överflödig. Med hjälp av bönderna i Härjevad forslades kyrkan 1921 från sin ursprungliga plats till Skara. Året därpå återinvigdes den av biskop Hjalmar Danell. Bland inventarier som följde med flyttningen märks bland annat predikstolen tillverkad 1780 av bildhuggaren och målaren Johan Flodström från Odensåker, en större ljuskrona av trä som hänger i gången, korset på altaret, nummertavlan, ytterligare en större ljuskrona i koret med mera. I övrigt har inredningen kompletterats med föremål ur museets samlingar, som en orgel från Mofalla och en dopfunt som en tid stod i trädgården på Stora Bjurum.
Kyrkan är timrad med utskjutande knutar och klädd med en oregelbunden vitmålad locklistpanel. Yttertaket är täckt med enkupigt strängpressat tegel. Invändigt är kyrkorummet klätt med en slät gråblå panel och försett med fasta bänkkvarter. Kyrkans innertak är ett tredingstak av vitmålad slät panel.
Kyrkogården omges av en bogårdsmur med en stiglucka. Här finns också flera gravstenar och tre äldre gravhällar, de senare liggande i gräsmattan. Utanför östra grinden står en fattigbössa eller offerstock, tillverkad efter förebild från gamla fattigbössor i Västergötland. Liksom i gamla tider får gräset på kyrkogården växa fritt och slås som hö.
Härjevadskyrkan i Fornbyn används sommartid för bröllop, musikandakter och andra sammankomster.
Texten är hämtad ur ”Utomhus. Fornbyn i Skara och andra friluftsmuseer” (2022). Skara: Västergötlands Fornminnesförening.