När Kärråkra kyrka nordväst om Ulricehamn 1910 byggdes till med ett torn, såldes den gamla klockstapeln till Västergötlands Fornminnesförening. Det dröjde dock till 1921 innan stapeln demonterades och forslades till Skara och Fornbyn.
Bakgrund
Stapeln uppfördes ursprungligen 1825. Enligt ett bevarat byggnadskontrakt är den byggd av byggmästaren Lars Andersson i Kärråkra ”av den form som Blidsberg eller Södra Vånga klockstaplar äro”. På Södra Vångas ödekyrkogård står alltjämt den snarlika klockstapeln kvar. I Kärråkrastapeln hänger två klockor, den ena är medeltida och kommer från Gösslunda kyrka på Kålland och den andra troligen från Björsäter sydväst om Mariestad. Den senare är enligt inskription gjuten i Skara 1786 av Nils Billsten.
Stapeln är byggd i sexkantig form som en stor bock med elva mycket kraftiga ben av bilat fyrsidigt timmer, stående på egna grundstenar, där den mittersta också via ett tvärband stödjer en mast eller hjärtstock som går upp i stapelns topp tillsammans med sju stolpar. Bocken stagas av dekorativt snidade konsolsträvor som ger intryck av att vara äldre än konstruktionen för övrigt.
Ursprungligen kan stapeln möjligen ha saknat panel. Den nuvarande lockpanelen har ingen högre ålder – den är spikad mot stolparna samt en sekundär syllram, utanför bockens grundstenar. Stapeln är målad med Falu rödfärg, ljudluckorna är liksom dörren svarta. Taket/huven är lagt med tjärad spån på en botten av tvärgående brädpanel.
I Fornbyn
Kärråkras klockstapel och den gamla kyrkan från Härjevad var de första byggnader som uppsattes på området som avstyckades 1921 från Domprostegårdens jord i Skara. Det var här Fornminnesföreningens styrelse önskade bygga en ”Västgötaby eller ett Västgöta-Skansen i smått”. 1923 föreslog Sigurd Erixon från Nordiska museet i sitt förslag till Fornminnesföreningens friluftsmuseum att byn skulle kallas Fornbyn.
Texten är hämtad ur ”Utomhus. Fornbyn i Skara och andra friluftsmuseer” (2022). Skara: Västergötlands Fornminnesförening.
