Rackebystugan var den bäst bevarade av man­bygg­na­der­na i den ännu långt in på 1900-talet oskiftade byn Store­gården i Racke­by socken på Kålland nordväst om Lid­kö­ping. Huset flytta­des 1914 till Stadsträdgården i Skara, och 1927 till sin nuvaran­de plats. Bo­stads­­delen, som be­står av ett stort rum och en fram­­kam­ma­re, är sam­man­­byggd med brygg­hus och spann­målsbod. Huset är knut­timrat med tak av vass och torv. Det sto­ra bostads­rummet har både vägg- och takfönster. Tak­fönstret var fram till 1800-talets mitt det enda fönstr­et i denna typ av stu­gor.

Bakgrund

Rackeby kan om man tror på pastorn Johan Högmans ord från 1787, dateras ända tillbaka till åtminstone 1200-talets andra hälft. I gamla handlingar från tiden omnämns Rackeby enligt Högman som Curia Ecclesiæ Rackebyensis, och ska ha antingen varit en sätesgård eller en kungsgård tillhörande den medeltida Folkungaätten som regerade Sverige i mer än 164 år från 1200-talets mitt och fram till 1300-talets andra hälft (1250–1364). Bland handlingarna menar Högman kan man hitta en uppgörelse mellan biskopen i Strängnäs och person vid namn Dan. Jonsson, uppgörelsen ska ha blivit stadfästs år 1299 av den svenske kungen Birger Magnusson (regerade 1290–1318) av Folkungaätten.

Kung Birger skulle än en gång dyka upp som väsentlig person i Rackeby, då i samband med konflikten mellan kungen och dennes bröder Erik och Valdemar som för en tid enligt Högman ska ha residerat vid Rackeby. Brev från hertigarna till klosternunnorna i Gudhem ska ha funnits som bevisat deras temporära bosättning vid Rackeby. Senare skulle de ha residerat vid Gudhems klosterkyrka för att senare hamna vid Aranäs, vilket ska ha bekräftats 1334 av Eriks son kung Magnus Eriksson. Rackebystugan har tillhört den så kallade Rackeby Sätesgård, men denna ska enligt Högman i stället kommit att kallas Storegården. Även namnet Järnehus har förekommit.

Storegården i Rackeby socken på Kålland tillhörde det Påhlman-Stiernsparreska fideikommisset. Gården var uppdelad i två delar, Övre och Nedre Storegården som tillsammans bestod av fyra jordegendomar som var och en omfattade 90 tunnland (36 hektar). Varje jordegendom arrenderades av tre åbor och sammanlagt fanns det elva bostadshus. Rackebystugan tillhörde den Nedre Storegården. Byggnaden har en ålderdomlig karaktär med en för Skaraborg vanlig konstruktion som funnits åtminstone sedan 1700-talet. Stugan brann ner på 1880-talet i en förödande brand som härjade på Nedre Storegården men återuppfördes i samma skick som tidigare av stugans ägare Axel Almén. Byggnaden kallades därför under en tid för Alménska stugan.

Flytten till Skara

År 1914 flyttades Rackebystugan till Skara där den under en tid placerades i Stadsträdgården tillsammans med två andra typiska ryggåsstugor (Hornborgastugan och Kungslenastugan). Uppförandet av de tre ryggåsstugorna leddes av byggmästaren Alfr. Johansson som själv vuxit upp på Storegården i Rackeby, kontrollant över bygget var byggmästare C. Lindholm från Skara. Kostnaden för inköpet, transporten och uppsättningen av samtliga stugor i stadsträdgården i Skara ska ha varit omkring 3 000 kronor.

Tio år senare, 1924, flyttades Rackebystugan till Fornbyn och den plats den återfinns idag. Då Rackebystugan låg på sin ursprungliga plats på Storegården var stugan sammanbyggd med två ytterligare byggnader. På Racketbystugans vänstra sida – som låg vägg i vägg med stugans framkammare – fanns ytterligare ett boningshus, och till höger fanns en vedbod. Rackebystugan består idag av, från vänster räknat, framkammare, storstuga, brygghus och spannmålsbod. Inredningen ska spegla tiden omkring 1830 till 1860 med detaljer och möblering som ska återge dekoren från 1800-talets mitt, men med ett flertal möbler som även kan dateras längre tillbaka. Spannmålsboden ska ha haft en schematisk och planerad inredning för de olika sädesslagen som förvarades där.