7 december 2025

En samurajs utrustning

Från Hiogo, Japan, kom en gåva från Herr Ch. Wiggins till Skara läroverks samlingar. Det var en hel uppsättning av en samurajs utrustning, en praktrustning med flera tillhörande vapen, en sadel och mynt. Tillsammans med föremålen kom ett dokument där alla föremålen beskrivs. Herr Ch. Wiggins var Olof Ludvig Wiegandt, köpman, född 22 mars 1839, Skara, död 8 april 1887. Han var son till stadstjänaren och hattmakaren Ludvig Wiegandt (1805-1851) och Clara Gustafva Wennerberg och utbildades på Skara läroverk. Han var verksam under namnet Charles Wiggins i Kobe, Hioge (Hyogo), Japan på 1880-talet.

Här följer hans brev:

Från Herr Ch. Wiggins i Hiogo, Japan har till läroverkets samlingar öfverlemnats följande här nedan upptagna föremål:

1. Bågar [Yumi] stora och sammansatta af 3-4 på hvarandra lagda skifvor (den innersta af vaxträder, Rhus seccedanea, de yttre af bambu), sammanhållna af rottingband och lackerade.

2. Pilar förfärdigas af en bambuart och äro försedda med flyrfjädrar. Dessa kallas Ya.

3. Koger [yana-gui] med 20 pilar.

4. Spjuten [yari] äro af mångfaldiga former. De tveeggade stålspestarne äro fästa på 8 till 10 fot långa skaft, vanligen af ek, och skyddas af fodral, hvilkas mångfaldiga och underliga former äro betecknande för de särskilda riksfurstarne och andra rikets store, och sedan uråldriga tider en gång för alla noga bestämda.

5. Spjut [Nagi-nata] med spets i form af sabelklinga samt doppsko af trä. Formen uppkom på 700-talet.

Både yari och nagi-nata få blott bäras af soldater i full rustning. Burna efter högre embetsmän utmärka de dessas rang, allt efter som de bäras i lodrätt ställning (betecknar riksfurstar, höga statsembetsmän eller stabsofficerare) eller i lutande (underordnade embetsmän och officerare). Sabelspjutet brukar äfven bäras efter förnämare fruars bärstolar, för att angifva mannens rang.

6. Svärd [shin-dachi] bäras såsom värdighetstecken uteslutande vid Mikadons hof och af öfverste-presterne för Kami-dyrkan. Detta svärd skiljer sig från de för krigsbruk afsedda sablarne derigenom, att det bäres hängande vid sidan i ett slags af en silkeskordong bildadt koppel, som knytes om lifvet. Sabeln kommer då att hänga horisontellt med eggen nedåt.

7. En högre officers rödlackerade och förgylda praktrustning, bestående af hjelm, harnesk med axel- och ländbetäckningar samt armbeklädnad och benskenor. Utanpå rustningen bäres en röd rock utan ärmar, fodrad med grönblommigt siden och på uppslagen och ryggen prydd med länsherrens vapen, utsydt af hvitt tyg. I handen håller bilden en rödlackerad, rörformig hylsa, som trädes i ett par öglor på ryggen af harnesket och tjenar till att deri fästa en med vapnet prydd liten flagg, som sitter på en stång af ett par alnars längd. Hjelmen [kabuto] har nackskärm och från hakan nedhänger strupskärmen. I hjelmens topp är ett hål, hvilket öfvertron anser vara ”vägen för andeingifvelserna”. Ansigtsmasken eller visiret kallas, då det ej är försedt med löst vidfästad näsa, sara-bo, ”apansigte”, eljest mem-bo. Pansaret [zen-go] består af ett bröst- och ett ryggstycke. Skuldrorna skyddas af ett par påbundna skenor [sode], och armar och händer af ett par ärmar [kode] af tyg och läder, beklädda med ståltrådsnät och metallplåtar. De från midjan i form af en kort kjol nedhängande ländskenorna [kusa-dzuri] äro antingen 6 eller 8, och är det förstnämnda antalet utmärkande för förnäma riddare. Under dessa ländskenor nedhänga lårskenorna [waki-ate] och benskenorna [sune-ate], hvilka vanligen äro af läder och beslagna med metallplåtar. Fotbeklädnaden i fält består af hvita eller blå strumpor [tabi] och halmsandaler [wara-kutsen], som knytas vid fötterna medelst halmsnören.

8. En pråligt lackerad sadel med betsel och annat tillbehör. Det japanska ridtyget utmärker sig mera genom sin prydlighet än genom en praktisk form. Sadlarne äro små, lätta och väl gjorda, men obeqväma; stigbyglarne som hafva en mycket egendomlig, klumpig form, nyttjas högt uppspända, så att ryttaren måste sitta med högt uppdragna knän; sporrar äro okända, men deremot nyttjas ridspöet så mycket flitigare. Hästskorna äro af flätadt gräs och bindas fast vid hofvarne; de utnötas fort, och folket plägar derföre mäta väglängden efter antalet utnötta hästskor.

9. En packlåda för rustningen.

10. En låda innehållande japanska och kinesiska mynt och skådepenningar.

Länkar