Utställningen om vår tidigaste historia berättar om de första människorna och om hur landskap och samhällen förändrades. Som besökare är du med och tolkar fragmenten från förhistorien och sätter bilderna i relation till dig själv och din samtid.
Mellan is och eld vandrade människorna i ett landskap som formade dem. De första blickarna kan ha fångat hur inlandsisen låg och gnagde mot Billingen. Slätternas ishav och Hornborgasjöns sötvatten gav rikligt med mat i flera tusen år. Maten kom senare att fångas ur jorden med hjälp av betesdjur och odling.
Landskapet satte ramarna för människornas villkor och styrde livet tillsammans med kulturella värderingar och sociala normer. Naturen blev allt mer kontrollerad och bemästrad. Livet fick nya förutsättningar när metallerna ändrade den tekniska utvecklingen.
Om detta vill vi berätta i utställningen. Till barnen med värme, mjukhet och beröring. Till den nyfikne med fakta och föremål. Till den fundersamme med värderingar och frågor. Men framför allt vill vi att ni alla ska få ta del av de fantastiska ting som människor lämnat efter sig under alla dessa tusen år och tillsammans kan vi skapa tolkningar av Västergötlands forntid.
Bronssköldarna från Fröslunda
I utställningen visas bronssköldarna från Fröslunda.
1985 gjorde en plöjande bonde på Kålland ett unikt fynd. I den upplöjda fåran blottades metallfragment som visade sig vara resterna efter 18 praktsköldar. Dessa hade offrats i vad som då var en grund vik av Vänern för cirka 3000 år sedan. Arkeologer från Västergötlands museum grävde fram sköldlämningarna, som sedan sammansattes under ett tålamodsprövande arbete i Stockholm.
Aldrig någonsin har man påträffat ett så stort antal bronsålderssköldar tidigare. Enbart ett fåtal är kända från Danmark och Tyskland. De millimetertunna sköldarna har aldrig använts i strid utan har troligen nyttjats i uppvisningar och som dekoration i en stormansbostad. I det resursrika området vid Fröslunda har en mäktig elit kunnat omsätta sitt överskott i sådana praktföremål. Kanske ska man se sköldarna som solskivor vilka användes i ljusbefrämjande ritualer? Under bronsåldern var solkulten utbredd och den cirkulära formen förekommer på allt från hällristningar till smycken.
Metallen till sköldarna kommer från kontinenten men kan mycket väl ha tillverkats i det nuvarande Västergötland. Bronset är drivet så lövtunt att det spruckit på sina håll och krävt lagning. Sköldarna är översållade med cirklar vars linjer bryts av hakar upprepade gånger. Kanske är det en labyrint man velat återge? På baksidan finns ett rejält handtag som visar att sköldarna inte enbart hängt som dekorationer.
Men varför offrade man en sådan dyrbar skatt? Troligen drabbades de mäktiga människorna vid Fröslunda av en kris där man fick avyttra det värdefullaste man hade i förhoppning om att få det önskade. Kanske slog skörden fel eller så hade man drabbats av en ödesdiger farsot? Att offra i våtmarker är ett mycket gammalt kultiskt beteende som du själv för vidare när du kastar en peng i önskebrunnen. Namnet Fröslunda tyder på en kultplats med offer för fruktbarhet.
Utställningen visas alltid på museet.
Galleri
