I en tid när varken radio, bio, TV eller Internet fanns – och för många inte ens böcker – stod det muntliga berättandet för spänning och underhållning. När skymningen föll samlades gårdens människor och i det svaga skenet från husets härd eller från ett ensamt ljus berättades om troll, häxor, spöken och andra väsen. Ofta var historierna lite läskiga och barnen drog upp sina fötter från golvet; för vem kunde veta om Djävulen satt under bordet eller kanske något annat ondsint väsen!
Men alla dessa varelser var inte bara något som fanns i sagorna. Nej, de var närvarande överallt och något som människorna fick hantera efter bästa förmåga. Om de inte skötte sig ordentligt så kunde det gå riktigt illa. Gården kunde drabbas av olycka, barnen få oförklarliga sjukdomar, fiskelyckan kunde utebli och man kunde få en rejäl örfil ur tomma intet! Både på gården, i skogen och på sjön var människorna tvungna att visa respekt för naturen och de väsen som bodde där – i underjorden, i berget, i vattendragen eller i skogen. Kanske bor de där än idag.
Boken Trollskatten i Hoberget innehåller historier som berättades på olika platser i Västergötland förr i tiden. Pontus Kjellberg har skrivit manuset och Elin Sandström har gjort illustrationerna.
Om utställningen
Utställningen om boken står i atriet mellan den nya och den gamla museibyggnaden. Här visas illustrationerna från boken i blyertsoriginal och i tryck. Här berättas också om troll, jättar, gengångare och alla de andra väsendena som förekommer i bokens historier.
